sofiave

det känns som att någon slår en i magen ibland, stenhårt.
samtidigt känns det som om jag har en stor klump i magen som bara växer och växer, det knyter sig i hela magen.
Jag är inte fokuserad, jag tittar mest ut i tomma intet och tänker, på allt, på för mycket.
jag kommer tillbaka till verkligheten genom ännu ett slag i magen, allt bara knyts åt.

jag gör allt för att tänka på annat men jag när jag slocknar till, drömmer, då får jag bara fram mardrömmar.
jag kan titta ut i luften och fortfarande se bilderna i huvudet.
när någon frågar hur det är så brister det eftersom det känns i hela kroppen när jag säger "bra"
jag försöker, det bär ibland, det brister ibland, oftast.

jag tänker framåt, england i mars - bara kul kul kul. Pratade precis med pappa, jag kommer få världens bästa födelsedagspresent.
Matte och förhoppningsvis Dennis kan komma upp på min födelsedag. Johanna kommer hit.

Bara och se framåt, ont i magen gör det, och dåligt samvete får jag, men jag måste.

Will ringde nyss, han var utanför mitt fönster, hans hand blöder, någon försökte råna honom.
Vad händer med världen?
Nu ska jag tvätta hans sår så han kan gå hem hel och ren