sofiave

Jag har fått mat i magen och just nu känns inte allt så hemskt, jag var ute med toddy en sväng nyss också.
på en kvart hann vi med att kissa två gånger, leka kurragömma, tappa bort en toffla och snubbla på sitt eget ben..
hunden får mig iaf att skratta, och skrika, och sucka, och sysselsätta mig.
jag antar att det är nöjet jag får roa mig med nu dom närmaste dagarna..

Undrar om vi har nån vhs kvar, isf ska jag gå öer till grannarna och höra om jag kan få låna nått band av dom.
ett videoband från när vi var små, jag frida och sebastian.
jag kommer ihåg när vi drog sebastian i den där båtnågonting på vintern, eller när vi byggde stooora snöhästar som vi sen knappt kom upp på.
eller gångerna jag och frida kom trippandes över med klackskor och tajts och en liten t-shirt.
jag kommer ihåg att det var nya kläder, ett hårband hade vi också, och ganska stolta över dom där skorna var vi.
sebastian var dock mer intresserad av att bli skjutsad i sin leksaksbil.
gångerna jag retade honom och fick honom att grina, ja, det var tider ^^,

gången jag skulle dyka i 20 cm djupt vatten, säkert hade frida kissat i det och basti sväljer halva bassängen för han förstod inte att rutschkanan var hal.
eller när vi spelade fotboll eller brännboll, ibland hoppade häst också, och bockarna bruse, såklart.

våran bockarna bruse bro är trasig, den har gått av på mitten, det är därför jag börjar minnas massa grejer.
grejer man gjorde när man var liten var iaf roliga saker, man tog inte heller grejer så hårt, och man förstod inte vad "skit bakom ryggen" var.
även om den skiten var "har du sett att man kan se sofias trosor genom hennes byxor, vi drar bort stolen för henne för det"
eller "sofia har ett PÄRON med sig till fruktstunden idag *fniss*" eller viskandes "verronenpärronensääärronen" varje dag på uppropningen.

jag kommer ihåg när vi körde pussleken i skolan, vi gick nog i 1an, ena rasten innan maten var klar så jagade killarna tjejerna, andra dagen på samma rast var det tjejernas tur att jaga killarna.
det var nog aldrig någon som jagade mig riktigt, men som det sägs än idag, jag var nog ganska seg, för jag var ändå lika glad, och sprang och gömde mig ändå..

Det finns många anledningar varför jag vill släppa en hiroshima över hagfors,
eller varför jag tycker hagforsborna är äckliga och falska.
Varför jag inte vill gå ut när jag är hemma och varför vägen till ok känns lite föör lång.

Den här hålan är för liten, det är därför folk har så lite att göra här och massa tid över till att kommentera och klaga på andra.
vissa kallar det avundsjuka, jag börjar snart undra om dom har rätt...